Jag har lite svårt att somna (precis som varje natt) så jag ligger här, hemma hos Jenny, på en bäddfotölj, ensam i mörkret. Så kom jag självklart på mig själv med att tänka på vad jag tycker och tänker om människor.
Det är så svårt att säga vad man tycker och känner till en person, och jag vet att jag inte är den ända. Varför inte bara säga det rakt ut?
Om jag är kär i någon är jag ju lycklig. Man mår bra av att vara kär. Men man drar sig så för att säga det till sin hemlige älskling så att man tillslut börjar bli deppig av alla känslor som fladdrar omkring. Om ens hemlige älskling sen blir ihop med någon annan totalt dör man ju inombords!
Allt det startar med att man inte säger vad man tycker, tänker och känner. Så snälla Sverige (och övriga läsare i utlandet), våga stå upp för en lycklig känsla!
Jag är inte kär just nu, jag bara filosoferar lite.^^
PickleBix
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar